POLITISK HUMANISM

Svar på tidningen Keskipohjanmaas enkät, publicerad den 28. 6. 1952. Ett ståndpunktstagande i frågan om personlig inställning till relationen mellan sak och politisk motståndare.

-- Vad är politisk humanism?

-- Måhända kan man tala också om ett sådant begrepp som politisk humanism, ehuru den såsom en sällsynt term säkert inte har något av gammalt fastslaget exakt begreppsinnehåll. Med frågan torde man närmast avse, huru den s. k. humanis mens ide skall kunna förverkligas i det politiska livet. Om saken uppfattas så, är det inte här möjligt att ge ett fullständigt svar på frågan -- om det över huvud taget är möjligt. Jag vill nämna blott ett par synpunkter.

Humanismen medger alla mänskliga livsyttringar rätt att existera. Den är sålunda en fördragsamhetens lära, som hedrar människan. I politiken betyder detta att man inte på rak arm bör fördöma utan försöka förstå de olika strävanden, som gör sig gällande i det politiska livet. Även den minsta samhälls medlemmens livsvillkor skall man försöka gestalta så, att han kan leva i förhållanden, i vilka han inte behöver tänka endast på det dagliga brödet utan också kan komma i åtnjutande av s. k. andliga värden. Mot denna bakgrund bör man se också de politiska partiernas verksamhet i syfte att förbättra olika medborgargruppers ekonomiska villkor.

Månntro det inte också i den politiska humanismen ingår en strävan att även under de häftigaste tumulten i det av intressekonflikter så uppfyllda politiska livet försöka komma ihåg, att meningsmotsättningarna gäller sak och inte person. Någon gång händer det att politiker, som märker att de i sak håller på att lida nederlag, börjar smäda sin politiska motståndares person och dra fram hans privata angelägenheter. Det händer att man därvid går upprörande långt. Detta är inte politisk humanism utan ett handlingssätt som står många trappsteg under denna.

Som den politiska humanismens kärntanke kan man betrakta tanken att den politiska verksamheten grundar sig på kärlek till nästan och inte på hat. Om man utgår från detta, får också kritiken av motståndarnas tankar, vilken utgör en karakteristisk och väsentlig del av den politiska verksamheten i ett demokratiskt land, ett helt annat syfte och innehåll än om den politiska aktivitetens grundmotiv är avund eller hat.